Efter mycket tjatande har jag bestämt mig för att fortsätta blogga när jag nu ger mig ut på mitt andra stora äventyr. Även om min syster tjatade på att det skulle komma upp minst tre inlägg om dagen så tror jag att ett är troligast att vänta.

Sången speglar inte direkt varför jag än en gång lämnat Sverige för nya äventyr. Men att jag efter en bra sommar (med för lite sol) satt mig på planet igen har jag nu kommit fram och spenderat en dag på min nya skola. Det är en skola som heter wofford (www.wofford.edu)den ligger i Spartanburg, South Carolina.

Det är en liten skola med ungefär 1500 elever vilket jag tror kommer passa mig mycket bättre än en skola med 30000 elever som GSU hade. Vi kommer  vara 11 tjejer i Tennislaget och min rumsskompis är en tjej ur laget, hon har dock inte kommit än. Jag åkte den 25 augusti och flög från Arlanda till Newarks flygplats i New York en flygning som tog ca 9 h. Väl där skulle jag vänta 3 timmar innan den sista sträckan till Greenville. Tyvärr så blev min flight försenad med 3.30 h så det blev att vänta i 6,30 h...Nästan alla flighter var försenade eller cancellerade pga av att man väntade på stormen Irene. Men tillsut satt jag på planet och efter en 2h sovstund så var jag äntligen framme. Coachen Katie mötte mig på flygplatsen och tog med mig till mitt nya dorm. Väl där möttes vi av strömavbrott i huset där jag skulle bo (dupre hall). Hittade dock rummet och lyckades bädda och krypa ner i sängen snabbt. Men precis när jag blundat så knackade det på dörren och där stod tre stycken RA:s (det är dem som "övervakar" väningen där man bor) en av var RA för mig och de andra två var SR och bodde i the village. Dem bad mig snällt att ta med kudde och täcke och följde med dem då dörren till dormsen var tvungen att vara öppen vid strömavbrottet ville de inte att jag skulle vara där själv när vem som kunde gå in. Så jag fick snällt följa med dem. Först gick vi till tjejen som bodde i the village. The village är boenden där alla seniors bor, det är små villor som är superfina (ni kan se dem på hemsidan). Efter det så gick vi till den andra tjejen som bodde i det helt nybyggda Senior boendet, vilket var lägenheter med balkonger. Men precis som hon sa så kommer nog inte möjligheten att gå ut på balkongen vara långvarig, snart är det säkert någon som hoppat eller trillat....

Efter någon timme ringde security killarna och sa att strömmen var tillbaka så vi kunde få gå och sova igen..

Det tog inte lång tid förrän jag somna...